Klubbens historia
En tillbakablick 40 år av Bengt Nordblom
Under vintern och våren 1981/82 genomförde distriktsguvernören – Lars Stenbäck, bosatt i Bankeryd och medlem i LC Habo/Bankeryd – ett projekt som han tyckte var angeläget. Han menade att det borde vara möjligt tillskapa en Lions Club i Bankeryd.
Som den handlingens man Lars är samlade han vid ett par tillfällen intresserade män i Bankeryd till information om Lions verksamhet i allmänhet liksom om vad det innebar att vara medlem i en Lion-klubb. Man samlades på restaurang Lillgården här i Bankeryd. Han hoppades naturligtvis att det skulle finnas ett intresse hos de inbjudna att bilda en ny Lion-klubb.
På sitt entusiasmerande och informativa sätt lyckades Lars också att få det erforderliga underlaget – 21 intresserade personer – för att vid det internationella kontoret i Oak Brook, USA, anmäla en ny Lion-klubb.
Säkert var Lars glad att hans initiativ skapat så stort intresse och att en ny klubb därmed kunde bildas. Tanken var dock inte att dela den gamla Bankeryd/Habo-klubben utan att från grunden tillskapa en ny. I konceptet kunde säkert också ligga att de två klubbarna skulle kunna ha mycket gemensamt och också träffas i ädel tävlan i olika sammanhang.
Lions Club Bankeryd föddes den 22 mars 1982.
Som klubbens första president – charterpresident – utsågs Jan Öhnell. Det var ett alldeles utmärkt val och vår klubb kunde under hans eminenta ledning få en ”flygande start”. Jan var en mycket kreativ och initiativrik person och han lyckades få alla med på noterna redan från första början. Det är säkert inte helt lätt att få igång verksamheten i en alldeles ny klubb och att få verksamheten in i ”rätta” banor. Vi hade naturligtvis god hjälp under det första året av vår ”guiding lion” Lars Stenbäck liksom av Bernth Jirvén, som under ett antal år varit medlem i LC Vetlanda och därmed kunde bringa med sig idéer etc också från den klubbens verksamhet. Även från Habo-klubben fick vi ett fint stöd.
Sammanhållningen var redan från början fantastisk och vi var alla besjälade av att göra väl ifrån oss. Vi kände snabbt att vi var en del av en stor lion-familj och att vi på ett bra sätt ställde upp för dess idéer och ideal.
Första klubbmötet
Vårt första klubbmöte hölls på Sjöåkra kursgård den 14 maj 1982. Det var 15 (av de 21 medlemmarna) som hade möjlighet att delta. Så dags på året var våren – eller man kanske kan säga försommaren – i ”full sving”. Det kändes härligt att bland alla nya vänner få samlas på altanen och höja en bägare och känna att det stämde det som Lars talat om, nämligen de tre T:na – träffas, trivas och tjäna. Nu uppfyllde vi i varje fall i rikt mått de två första!
Innan vi började vårt första klubbsammanträde inmundigades som det står i protokollet ”ett stycke utsökt biffstek med därtill hörande attribut, allt under trivsamt glam”. Ja, vi som var med då kan säkert ännu idag känna den förväntan som låg i luften över vad som skulle komma att hända framöver som medlem i en Lions Club.
Vi hade mycket att diskutera. Det gällde bl a att planera vår charterfest. Var skulle den vara, vilka skulle inbjudas, vilket program skulle vi ha etc? När vi bestämt oss fördelades arbetsuppgifterna och vi blev alla på olika sätt engagerade med något.
En första styrelse måste också väljas och den fick följande utseende för fiskalsåret 1982/83.
LP Jan Öhnell
VLP Bengt Nordblom
Sekreterare Bernth Jirvén
Kassaförvaltare Owe Hedin
Klubbmästare Christer Rickman
Tail Twister Lennart Wennblom
Director Lars Nilsson
Det blev ett härligt gäng, som under mild ledning av vårt ”guiding Lion” Lars, under det kommande året skulle få fart på den just sjösatta skutan. Både den nya styrelsen och övriga medlemmar ville verkligen visa att Lions Club i Bankeryd var en värdig medlem i den nya familjen.
Charterhögtid och charterfest hölls den 12 juni 1982
Vi startade kvällen med en Charterhögtid i Bankeryds kyrka i närvaro av många gäster från när och fjärran. Det är ju inte varje dag det startas en ny Lion-klubb.
Högtiden inramades av vacker musik. Högtidstalet hölls av distriktsguvernören Lars Stenbäck, som ju i sin egenskap av vårt ”guiding Lion” bättre än någon var lämpad för denna uppgift. Därefter följde ett upptagande i Lion-gemenskapen för de 21 chartermedlemmarna, som fick avlägga Lion-löftet och lyssna till Lions etik och syften. Följande var de första medlemmarna i klubben.
Ander, Björn Hjort, Orvar Martinsson, Gunder
Centerhed, Christer Holfelt, Jörgen Nilsson, Lars
Dunberg, Torbjörn Isaksson, Lars Nordblom, Bengt
Frennert, Hans Jirvén, Bernth Rickman, Christer
Hallin, Curt Johansson, Christer Suneson, Hans
Hedenborn, Berndt Carlsson, Jan Wennblom, Lennart
Hedin, Owe Lindh, Hans Öhnell, Jan
Charterfesten hölls på Sjöåkra kursgård i Bankeryd. Vi var sammanlagt ett 80-tal personer, som åt högtidsmiddag, lyssnade på många tal, bevittnade överlämnande av presenter från grannklubbar, zon etc (bl a Lion-fana, Lion-klockan och TT:s lejon) och drack diverse skålar för Lions Club Bankeryd, Lions idéer, för att hylla talarna och varandra. Säkert fanns det också många andra skäl att höja sin bägare.
Under mycket gemytliga former och med dans till en härlig orkester förflöt kvällen och delar av natten – allt medan regnet öste ner utanför fönsterna. Klubbmästaren Christer Rickman såg till att alla trivdes och att det egentligen aldrig blev tomt i glasen. Han har väl mer eller mindre alltsedan dess känt starkt för klubbmästeriet och alltid varit angelägen om att man skall trivas. Historier har han dragit många – oftast inte helt rumsrena!
Att skriva en krönika över klubbens nu 40-åriga historia fordrar ett visst mod (så att man inte glömmer något väsentligt) förutom goda läsögon, goda nerver, tid att samla ihop äldre dokument och övriga handlingar (tack Sören!) och gärna ett eget ”kom-ihåg”. Man kan väl konstatera att en del saknas. Vi som varit bl a sekreterare har väl inte ägnat alltför mycket tid åt att spara på dokumenten och framförallt inte tänkt på att placera dem i klubbens arkiv – som vi ärligt skall säga inte funnits mer än knappt halva klubbens levnadstid. Nåväl, läsaren av detta aktstycke får väl komplettera genom att ösa ur sin egen rika fatabur och den som inte kan det får väl – trots allt – hålla tillgodo med vad författaren har lyckats åstadkomma. En viss uppfattning om Lions Club i Bankeryd och dess hittills 40 år skall det väl ändå kunna ge läsaren. Så håll till godo! Jag skall dock erkänna att jag haft stor hjälp av Sören Lindgren, som har väl ordning på sina papper och har dem också väl organiserade årsvis! En sådan hjälp är svår att klara sig utan. Tack, alltså Sören!
Klubbmöten
Ryggraden i verksamheten är naturligtvis klubbmötena. Om dessa fungerar bra och medlemmarna trivs blir det många deltagare på dessa. Härigenom skapas också de bästa förutsättningarna för att klubbens totala verksamhet blir bra. Ett stort engagemang från medlemmarna ger den bästa grunden för att vi skall lyckas med vår verksamhet och med de olika aktiviteter vi genomför. Genom dessa skapas också ett underlag för att vi skall kunna nå de mål för vår hjälpverksamhet som vi kontinuerligt sätter upp.
Klubben har inte haft tillgång till någon egen lokal. Under de första åren höll vi mest till på Sjöåkra kursgård. Det fungerade utmärkt och vi hade för det mesta ”hela huset” för oss själva. Så småningom hade kursgården också flera andra aktiviteter på fredagskvällarna och vi var därför hänvisade till någon mindre sammanträdeslokal. Detta gjorde att vi försökte lösa lokalfrågan på annat sätt.
Till en början hade vi högtflygande planer på en egen lokal. Genom Christer Rickmans förmedling kom erbjudande om att iordningställa en sådan lokal hos Elajo (numera CM-el). Det skulle kosta klubben 50.000 kronor ur AD-kassan – alltså vår egen klubbkassa. Många och långa diskussioner fördes på ett antal klubbmöten innan vi bestämde oss för att frågan om egen lokal ännu inte var riktigt mogen. I slutet av 1980-talet kom så frågan om en egen lokal upp igen. Nu var det Domsands båtsällskap, som skulle bygga nya lokaler. Vi tillsatte en kommitté som studerade detta alternativ liksom också andra – bl a en utbyggnad av skidstugan vid Nyarpsbacken. På grund av bl a medelsbrist måste dock dessa olika förslag förkastas och vi är idag ”huslösa” – vilket väl får anses bättre än huvudlösa!
Under årens lopp har vi haft våra klubbmöten på många olika ställen. Något som varit uppskattat har varit de arbetsplatsbesök som vi gjort. Det har givit en inblick i många klubbmedlemmars arbetsvardag och också berikat oss kunskapsmässigt. Alltså inte enbart av ondo att inte ha en egen klubblokal. Bl a har vi gjort mycket uppskattade ”nedslag” på ögonkliniken på Ryhovs sjukhus, Stohne elteknik, Ahlins i Habo, lantbruksstyrelsen (idag jordbruksverket) A6, ALMI, PdB, Kinnarps Arena, Scandinavian Photo, KAFA Guldindustri, Värmeverket i Torsvik, Arla Mejeri i Jönköping, Rudenstams fruktodling i Gisebo, Jönköpings högskola, Vägverket på A6, Riksrevisionen, Almnäs Bruk i Hjo, Profiduct AB i Bankeryd, Granbäcks Gård i Bankeryd, Östrand och Hansen i Bankeryd, Labbarps gård m fl. Tyvärr har denna typ av besök varit lite glesare under senare år. Kanske något att tänka på för programkommittén när vi nu har utökat antalet medlemmar och därmed också ”fått tillgång till” fler arbetsplatser.
En genomgång av mötesprotokollen för de gångna 40 åren ger vid handen att av de ca 450 klubbmöten vi haft har vi varit på över 50 olika ställen. Bland mera udda ställen kan nämnas Sheraton Hotel i Malmö, Falbygdens Ost i Falköping och ombord på båten Monsun av Singapore (som då hade Domsand som hemmahamn (!) och ägdes av klubbmedlemmen Måns Suneson), i buss på väg till Vetlanda, Toppstugan på Taberg, Riksbanken i Jönköping, Vadstena, Almnäs Bruk i Hjo, Galleri Smedbyn i Huskvarna, i de tusenåriga domarringarna vid Röde Påle i Taberg på väg tilll Ladies Night i Angerdshestra, på Öland, på Orust, på Visingsö, på ön Ven i Öresund och på Granbäcks Gård i Bankeryd.
För att kunna fatta ännu bättre beslut överlämnade vår medlem Göran Pedersen 2014 en egentillverkad ordförandeklubba i masurbjörk. Den har sedan dess använts för att stadfästa många värdefulla ställningstaganden!
Under den första 10-årsperioden hade vi i första hand Sjöåkra kursgård som en vanlig hemmahamn och under de senaste tre decennierna har Nyarpsstugan fått motsvarande uppgift. Vi har utnyttjat denna för de flesta av årets samtliga klubbmöten. En annan väl frekventerad plats har varit Hembygdsstugan här i Bankeryd. Här hade vi redan på hösten 1983 en mycket uppskattad och lyckad kräftskiva. I själva verket var den så lyckad att vi återkommit i samma ärende i september varje år sedan dess. Det är alltid en minnesvärd kväll (även om alla kanske inte minns riktigt allt – men gärna blir påminda senare av andra deltagare!!) och en bra start på ett nytt arbetsår. LP har här fått utveckla sina tankar och idéer för ”sin period”. Dessa kräftskivor är också mycket speciella av det skälet att det är den gång på året då klubbens medlemmar i stor utsträckning är cykelburna. En och annan har också kommit hem med en ”ny” cykel, säkert till viss förskräckelse för någon familjemedlem som snällt lånat ut sitt åkdon.
Vid kräftskivan överlämnas också ”presidentpalmen”, som vårdats under ett år och nu förs vidare till den nytillträdde presidenten. I ärlighetens namn skall sägas att trädet haft olika längd och skepnad under åren – sannolikt inte bara beroende på mer eller mindre omsorgsfull skötsel och det har nog rätt så ofta även varit svårt att dokumentera äktheten. Men blomsterhandeln skall ju också leva! Ett år noterades att palmen hade höjden av 4,5 champagneglas, ett annat att den led av vätskebrist. Traditionen har gett många anledningar till roliga kommentarer om hur väl man lyckats förvalta ansvaret för växten. Det är lätt att inse att det under de gångna åren presenterats många olika varianter av en palm. Presidentskapet innebär ju inte att innehavaren valts på grund av särskilda kunskaper i växtodling!
Klubbmästaren har naturligtvis ett tungt jobb att på varje plats utfodra hela gänget och se till att ingen blir torr i munnen och får svårt att tala. En tyst Lion-klubb uträttar inga stordåd! För att underlätta för klubbmästaren tillverkade Lasse Isaksson redan tidigt i klubbens historia en portabel utrustning som förutom den så viktiga baren (ibland kallat fältapoteket) också klarar all övrig rekvisita som behövs för ett lyckat klubbmöte. Den togs i bruk vid septembermötet 1983 då vi hade vår första kräftskiva i Hembygdsgården. Utrustningen fick alltså ett riktigt rejält elddop. Den har sedan dess använts vid varje möte och fungerar lika bra än idag!
Under många år har vi haft matglada och duktiga kockar i klubbmästeriet – en viktig förutsättning för att maten skall kunna vara ”producerad på platsen”. Vid en del av industribesöken har väl matsedeln mest varit av typen ”catering” medan den vid många andra tillfällen bjudit på riktiga höjdare. En sådan var t ex när vi besökte Dagab på Österängen och Lars Isaksson fick fria händer att komponera och laga en festmåltid. Hans ”sjötunga Walarska (Sic!)” sitter fortfarande fint i minnet på dem som då deltog.
Andra har varit de fantastiska julbord som under mer än 15 åren avåts på Vidablick efter klubbmötet ”upstairs” och luciatåget från skolan ofta lett av musikläraren Maria Erlandsson. Tänk att ett antal herrar kan åstadkomma ett så professionellt bord med julens alla (!) läckerheter. Jag tror det imponerar också på alla våra lady Lions. Denna fest är säkert en bra grund för alla de matupplevelser julen senare bjuder! Under senare år har ett härligt julbord uppdukats av lämplig cateringfirma – och det är heller inte så dumt!
En annan mycket uppskattad matupplevelse har varit grillkvällarna vid Skeppargården i Jönköping. En härlig sådan kväll i oset från grillen och bland glada kamrater är oförglömlig! På senare år har matupplevelserna ytterligare förfinats och nu avnjuts ofta både franska och italienska menyer åtföljda av lämpliga viner. Det är minsann inte så lätt att vara klubbmästare idag. Kraven har ökat!
Vi har i klubben också haft många goda ärtsopps- och gulaschsoppskokare, pannkaksbakare, brödbakare, mm mm.
Under de senaste mer än 10 åren har vi vid varje klubbmöte fått avnjuta en härlig trerättersmeny utformad och tillagad av ett väl sammansvetsat klubbmästeri. Superlativen brukar hagla efter måltiderna. Heder åt er!
Under en lång följd av år har fiskalsåret avslutats i juni med en härlig grillkväll i B-O Hultings trädgård i Trollebo - med härlig utsikt över Vättern - vid infarten till Jönköping från Bankerydshållet. Här har vi också kunnat avnjuta härlig musik framförd på saxofon mm av ungdomarna i ”Rickman Brothers”.
En tid fick ibland olika deltagare hjälpa till med att laga måltiden vid klubbmötet. Om aprilmötet 1998 kan följande läsas i protokollet om måltiden som bestod av gubbröra, kycklingfilé, apelsinris och kaffe. Ofta finns också något tävlingsmoment inlagt i uppgiften. ”Domaren var på ett mycket gott humör och lät sig väl smaka och mutas/matas. Alla var djupt engagerade och lyckades riktigt bra. Dock var apelsinbitarna något omfångsrika men vackert bearbetade. Kycklingen tog tid och gubbarna som rörde var varmare än röran. Poängberäkningen kunde bara domaren klara ut, kontroll var helt meningslös, alla voro dock glada, och efter att allt var uppätet tvingades de närvarande gå över till flytande näring, varvid klubbmästeriet kände en tilltagande oro över risken att få ha nattöppet, då ingen verkade ha bråttom hem. Allt var alltså återigen mycket lyckat!”.
Som alla lady Lions inser lider vi ingen nöd – eller för den delen torka – på våra klubbmöten. Detta har vi försökt demonstrera på våra Ladies Nights men inte bara där. Under senare år har vi haft som mål att ha med våra Lady Lions på ca hälften av klubbmötena. En god målsättning inte minst mot bakgrund av att vi har våra möten på fredagskvällar. De första åren diskuterade vi mycket kring vilken kväll vi skulle vika för våra möten. Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med att ha dem en fredagskväll. I vissa fall har någon tagit konsekvensen av detta och gått ur klubben. Under den senaste 20-årsperioden har dock frågan om att byta dag inte varit aktuell. Efter 400 möten får väl ”andra fredagen i månaden” anses vara väl etablerad som lion-kväll. Under de senaste åren har dock frågan om mötesdag och – tid blivit aktuell i samband med att vi återigen aktualiserat frågan om ”behovet av” nya medlemmar. Vi får se hur det blir i framtiden när vi skall ha våra möten och var.
Under 2021-22 har vi målmedvetet diskuterat klubbens verksamhet och dess framtid. Detta inte minst i belysningen av den höga medelåldern bland medlemmarna. Situationen är likartad i många klubbar i hela lion-Sverige. Vi inser vikten av att djupdyka i ämnet om klubben skall ha möjlighet att fortleva – och också få möjlighet att fira flera jämna födelsedagar under kommande år!
Om man tittar på deltagarfrekvensen över alla möten sedan maj 1982 har den legat på ca 75 %. Det är en bra siffra som säkert står sig också i ”internationell” jämförelse. Det finns naturligtvis även några lågvattenmärken med ända ner till endast 26 % deltagande på ett januarimöte 1997 och ett på 30 % i juni 2008 – som mest annars dryga 90 %.
Vi har inte så många som varje år har möjlighet till 100 % närvaro. Säkert beror det bl a på att många reser mycket i sitt arbete och när fredagskvällen kommer väljer att prioritera familjen. Det tycker jag är en bra prioritering! Det finns dock undantag. Det främsta är – som så många gånger annars, höll jag på att säga – Lars Stenbäck. Under hans tid i klubben har vi firat många milstolpar med hans
100 %-närvaro. De flesta minns han säkert – även om undantag nog finns! Lasse hade vid sin bortgång 2022 varit lion-medlem i över 60 år och för övrigt innehaft de flesta – om inte alla? – funktioner man som en lionmedlem kan ha i Sverige – allt från vanlig klubbmedlem till guvernörsrådsordförande, GRO! Gissa om klubben är stolt för en sådan medlem!
Man kan väl tänka sig att ett klubbmöte kan se mycket olika ut i olika klubbar. Vi har utformat våra mycket med tanke på både trivsel och möjlighet till ökad kunskap. Vi har ibland utöver vad vi lärt oss på arbetsplatsbesöken förkovrat oss genom att inbjuda någon gäst. Som exempel kan man nämna Ingemar Boman som berättade om projektet med det nyplanerade A6 köpcentrum, Curt Lund-mark (då coach i HV 71, senare i Tre Kronor och som expertkommentator i TV) som berättade om hur man får ett ishockeylag att uträtta stordåd, Maria Sargren om FN och en Lion-resa till Peru, Göran Åberg om gatunamn i Bankeryd och inte minst alla de besök vi haft av våra stipendiater, som berättat om sina läger-upplevelser i bl a Italien. Ett annat uppskattat besök var när en styckmästare från Scan lärde oss – och våra damer – hur man styckar en gris. I mera nära historisk tid kan nämnas Britt-Marie Weidbys information om barndiabetes, Björn Söderberg om ett nystartat projekt om papperstillverkning i Nepal, lions vatten- och mödravårdsprojekt i Tanzania, stadsbyggnadsdirektören Helena Agermans intressanta information om ”Järnvägen i Jönköping idag och i morgon” för att inte nämna för några år sedan då lion-medlemmen Leif Njord från Nossebro informerade om det lion-projektet i Turkiet för hjälp till flyktingar från Syrien, där han och hans hustru är involverade, m fl andra intressanta programpunkter.
Inför klubbmötet i januari 2004 inbjöd Christer Rickman oss till sitt sommarresidens vid Granarpssjön i närheten av Taberg. Han lockade med utomhusbad i sin stora trätunna. Detta var ju svårt för klubbmästeriet att inte tacka ja till. För säkerhets skull var man några veckor i förväg på ”testmöte” för att bl a provbada. Det utföll till full belåtenhet och möjligheten till att också ta ett dopp i sjön utnyttjades av Bengt Nordblom och Hans Suneson, som heroiskt doppade sig genom att passera det tunna istäcket på sjön! I protokollet från månadsmötet antecknades ”bad i tunna under bar himmel medan ett trolskt månljus spelar på snöklädda granar och tallar”. Vi hade sedan under många år förmånen att ha årets första klubbmöte hos Christer och njutit av badet i tunnan, där drinken flutit omkring på brickor av kork. I sanning en upplevelse utöver det vanliga! Tack Christer – och Monica!
Ett annat klubbmöte, som fastnat i minnet är när vi fick möjlighet att pröva på luftgevärsskytte under ledning av OS-guldmedaljören Jonas Edman, som ju bor i Bankeryd. Hans Suneson var den som bäst behärskade tävlingsnerverna och sköt 89 poäng av 100 möjliga. Månne han legat i särskild träning?
Vi har också tävlat i bowling och en annan gång hade vi en Gokart-tävling ute i Torsvik. Där var Curt Hallin snabbast.
Alltsedan klubbens tillkomst har ju Ladies Night varit en stor och viktig begivenhet. Vi har försökt att förlägga dessa till lite olika lokaliteter. Vi har bl a varit flera gånger i Tändsticksbolagets personalmatsal så länge den fanns kvar, på Torps gård i Bankeryd, Domsands båtklubb, Sjöåkragården m fl. Ett år åt vi helstekt gris och hade kämpalekar ute i Angerdshestra och ett annat en mycket uppskattad eftermiddag och kväll på Åsens kulturgård i Haurida. Man hade dittills enligt personalen aldrig genomfört ett arrangemang med så glada – och trevliga – deltagare. Månne det kunde bero på att fältapoteket för dagen var förstärkt?!
På initiativ av bl a Curt Hallin påbörjades en ny tradition 2008 med att förlägga Ladies Night (från 2009 talar vi istället om Party Nights, då vi nu också har en kvinnlig medlem) till främmande ort – och då valde man öar. Vi startade med en ”sparrishelg” på Öland, där det bjöds sparrisskola i hur denna delikatess odlas men också på kvällen en underbar middag där denna härliga grönsak stod i centrum. Det vackra vädret inbjöd också till andra aktiviteter som golfspel, blomstervandring mm.
Traditionen med Party Nights har sedan fortsatt på Tofta Sjögård på Orust, på Visingsö och på Ven. I maj 2012 åkte vi till Falkängen vid Hällekis. Vad har då denna senare plats med öar att göra? Jo, man gjorde ett besök på Kållandsö i Vänern med Läckö slott mm. Alltså inget avsteg från den fina traditionen! Traditionen med Party Nights har fortsatt och vi har varit i Västervik, Daftö utanför Strömstad, Varberg och Göteborg.
På senare år har dessa begivenheter ersatts av resor. Vi har bl a besökt Ulricehamn och ”Gårdarna runt sjön”, varit Växjö med bl a utvandrar- och glasmuseum. Jubileumsåret 2022 går resan till Tranås, Stjärneberg och Gränna. Samtidigt kommer klubbens 40 år att högtidlighållas!
Här får det vara nog om klubbmöten och de två första T:na – träffas och trivas. Nu går vi över till det tredje – nämligen tjäna.
För att de två första T:na skall få reell innebörd krävs bl a ett klubbmästeri med känsla för att göra klubbmötena även kulinariskt attraktiva. Det har man nu under många år verkligen lyckats med!. Det krävs både god organisation och goda matlagningskunskaper för att vid varje klubbmöte i Nyarpsstugan bjuda på en hemlagad trerätters meny.
I början av år 2020 drabbades landet av en Corona-virus-infektion som spred sig och blev en pandemi. Detta fick till följd bl a olika restriktioner när det gäller kontakter mellan människor. För lionklubbens vidkommande resulterade detta bl a i att såväl styrelse- som klubbmöten under långa perioder fick ske digitalt. Många aktiviteter som t ex påskkalas och jul- och vårmarknader fick ställas in. Inte förrän våren 2022 blev det mera varaktiga lättnader och verksamheter och övrigt i samhället kunde återgå till mera traditionella verksamheter. Skönt! Naturligtvis påverkades också våra insamlingsaktiviteter negativt av samhällets nedstängning.
Aktiviteter
En lion-klubbs ansikte utåt är dess aktiviteter. Vi har också efter bästa förmåga försökt genomföra dessa. Det är alltid en avvägning av önskemål om olika aktiviteter, LP:s ambitioner etc och vilka personella och tidsmässiga möjligheter vi har att klara av en aktivitet. Många gånger kanske vi också i vår nit att klara av uppsatta insamlingsmål haft lite för många aktiviteter. Det har väl även någon gång knorrats i leden. Men för det mesta har vi varit helt överens om insatserna.
Det var ju till många behjärtansvärda ändamål vi skulle kunna använda våra medel. Vi hörde då mycket om synvård i Indien, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, narkotikabekämpning och förebyggande i vårt eget land, på senare år också mycket om Lions-Quest, liksom många andra angelägna projekt. Det fanns alltså all anledning att tidigt finna på bra inkomstkällor.
Vid ett av klubbens första möten hade vi en ”brainstorming” för att finna på uppslag. Idéer saknades inte och den nybildade aktivitetskommittén fick mycket att fundera på. Man fastnade för att första året försöka genomföra en jul- och en våraktivitet.
I en ny klubb finns det ju ingen tradition att falla tillbaka på – jo möjligen en i vårt fall. LC Habo/Bankeryd hade i många år sålt julgranar och det bestämde vi redan första året att vi också skulle försöka göra.
Till en början hade vi t ex svårigheter att finna på hur vi skulle få tag i julgranar. Förslag fanns om att röja kraftledningsgator och att plantera för senare skörd, tigga hos skogsinnehavare etc. Vi kom dock snart i kontakt med Domänverkets julgransavdelning och kunde sedan under många år köpa vad vi behövde. Granarna var väl inte alltid helt ”rumsrena” men i stort sett var de acceptabla.
För många klubbmedlemmar blev försäljningsdagen i december en högtidsdag då man skulle övertyga alla kritiska granköpare – och det fanns det gott om – att just ”denna granen” var den bästa. Några upplevde julgransförsäljningen också under en extra dag då vi åkte runt och sålde direkt till företagen i Bankeryd.
Julgransförsäljningen första året gav ett netto på 1837 kronor sedan vi räknat bort de osålda granarna. Det fanns också sådana. Detta resultat stod sig ända tills Orvar Hjort en tid senare vände ut och in på den axelväska han använt som portmonnä. Här fanns ytterligare 1900 kronor !! I ett enda huj alltså fördubblad vinst till 3737 kronor.
Sedan många år tillbaka har vi lämnat över granentreprenaden till Bankeryds scoutkår och i utbyte fick vi ta hand om försäljningen av julkärvar. Detta var en uppskattad tradition under flera år. Vi tillverkade också själva mycket välmatade och fina kärvar. För ändamålet tillverkades en särskild ”kärvapparat”. Av någon anledning får nu fåglarna leta sin föda på annat håll. Vi har nämligen inte längre kvar denna aktivitet.
En julaktivitet innefattar naturligtvis också en julmarknad. Denna hade i många år av köpmännen arrangerats i anslutning till skyltsöndagen. Första året deltog vi med ett par lotterier, som vi sålde från bodar vi lånat av Habo-klubben. Det blev ett netto på 1548 kronor.
Sammanlagt hade vi nu, redan efter klubbens första halvår, i AK-medel drygt 5000 kronor. Det var en härlig känsla! Vi var mycket stolta och nu kunde vi också diskutera hur vi på bästa sätt skulle delta i den hjälpverksamhet som är Lions huvudmål.
På våren det första året genomförde vi sedan tillsammans med köpmännen en pingstmarknad, där vi hade både lotteristånd och ett chokladhjul. Nettot blev 7611 kronor.
Det blev kring jul- och vårmarknaderna som vi med åren koncentrerade våra större insamlingsaktiviteter. Dessa har naturligtvis blivit större och bättre allt efter som och nettot har också stigit. Sedan ett antal år har vi dock koncentrerat oss på julaktiviteterna som vår huvudsakliga återkommande inkomstkälla.
Sedan många år – 1986 - har vi egna fina bodar (tillsammans med LC Jönköping), konstruerade av vår egen arkitekt Bernth Jirvén. Vi har haft ett flertal lotterier vid sidan om det alltid populära chokladhjulet. Det senare brukar snurra oavbrutet hela eftermiddagen till glädje för både gammal och ung. Tidigt infördes också en alldeles särskild tradition nämligen tillverkning och försäljning av knäckäpplen. Det har för många blivit en absolut nödvändighet att äta ett sådant äpple för att veta/känna att julen är i antågande. Tillverkningen leddes av en särskild ”general” (alltid Lars Stenbäck) med en hel brigad av äppelpolerare, knäckkokare, pinnisättare etc, etc. Vi har sålt uppåt 8-900 knäckäpplen varje år. Det blir sedan en ädel tävlan mellan äpplena och chokladhjulet för att se vilken aktivitet som ger störst utdelning. Oftast ligger äpplena något före. Det har dock hänt att chokladhjulet vunnit. Då yrkas alltid på omräkning av intäkterna!
I samband med julmarknaden har vi i många år insamlat begagnade glasögon, som efter genomgång vid optikerskolan i Borensberg, kunnat sändas till behövande i olika utvecklingsländer. I en redovisning av aktiviteten har angivits att glasögoninsamlingen varit mycket lyckad – 4000 glasögon, som på senare år utökats väsentligt, samt två lösgommar!!
Inför julen och vår julmarknad infördes från 1997 en annonspelare placerad vid infarten från Kortebovägen till ”centrum”. Den har sedermera också kompletterats med en belyst tomte sittande i toppen av pelaren. Det har blivit en fin julsymbol och inbringar också många värdefulla tusenlappar till vår AK-kassa. Under åren har tomten måst ersättas av en yngre upplaga. Det är ju inte lätt att tjänstgöra dygnet runt i en dryg månad – sådant sätter sina spår! Den var ett år också på ”utflykt” till Habo, där den återfanns i relativt opåverkad form! Sedan starten har denna aktivitet inbringat omkring 1 milj kronor.
På förslag av Bengt Nordblom införde vi från julen 1983 ett julkortslotteri, där vi säljer dessa i första hand till företagen i Bankeryd. Det har blivit en bra aktivitet inkomstmässigt och jag tror också för företagen, som använder julkorten/lotterna i samband med julhälsning till anställda eller kunder. Sedan B-O Hulting några år efter starten blev medlem i klubben är hela arrangemanget väl datoriserat och med relativt små insatser av några stycken klubbmedlemmar sätts det i sjön varje år. Denna aktivitet har fortsatt varje år och numera kan man vinna alltmer sofistikerade elektroniska apparater. Julen 2016/17 slog vi rekord i antalet sålda julkort – ca 2000 stycken! Under senare år har vi kommit över denna nivå. Det finns kanske möjlighet att komma upp i ännu högre tal i framtiden.
Klubben har också under alla år deltagit i vårmarknaden i maj. Till en början var Lions ansvariga för denna och den hette då Lions vårmarknad och var anordnad i samarbete med köpmannaföreningen. Någon gång anlitades ett tivoli som riggade upp där församlingsgårdens parkering ligger idag men tyvärr blev det regn den dagen. Vid en annan vårmarknad fick vi underhållning av Bröderna Djup, som var poppis då.
På senare år har köpmännen haft en ledande roll för anordnandet av marknaden och vi har haft med vårt chokladhjul och några lotteribodar. Det är viktigt – inte minst ur PR-synpunkt – att vi finns med vid dessa arrangemang, där utöver köpmännen många föreningar deltar.
Sedan många år har vi ”mot ersättning” i början av hösten deltagit i genomförandet av ”Logpoint Torsviks” aktivitet för anställda i de olika företagen på området.
I samband med firandet av Bankeryd 700 år 2015 var vårmarknaden ännu mera utökad. Lionklubben startade i samarbete med Företagarföreningen – Bankeryds Business Network, BBN och konstnärsföreningen Dymlingarna projektet Penselfestivalen med utställningar på ett 15-tal företag liksom i Församlingsgården. Denna aktivitet har också skett i samverkan med Smålands Musik och Teater, som medverkat på olika sätt. Denna aktivitet har sådana ”valörer” att den kan bli en återkommande tradition även om den nu under 2022 tyvärr måst inställas på grund av för svagt intresse hos ”utställande företag”.
Vi har under åren också deltagit i några musik-/konsert-arrangemang med varierat ekonomiskt resultat – i något fall t o m med förlust.
Klubben har naturligtvis deltagit i gemensamma aktiviteter med andra klubbar i zonen. Det har bl a gällt lotteriförsäljning under flera år på Västra torget i slutet av 1990-talet för att få medel till en handikappresa varje år. Även lotteriförsäljning har ägt rum på A 6. Vid ett par tillfällen anordnade vi ett ankrace i kanalen i Jönköping mellan Vättern och Munksjön. Första gången vände vinden och ankorna sam okontrollerat ut i Munksjön och en mindre armada av roddare fick sedan idka ankjakt! Jag tror att Notarius Publicus fick utse vinnaren av bilen, som var högsta vinsten. Aktiviteten gav dock ett netto på 250.000 kronor. Ett andra försök gjordes efter något år, 1999. Man beräknade ett brutto på 900 000 kronor och vinsten blev 230 000 kronor. Inget dåligt netto men optimismen är i början stor och arbetsinsatsen blir också mycket betydande för alla deltagande klubbar. Sedan rätt många år har såväl handikappresan som ankracet upphört. Vi var tidigare sju olika lionklubbar i zonen. Tiderna har förändrats och idag är det endast tre av dessa kvar – Huskvarna, Bankeryd och Habo. Tyvärr möjliggörs därför idag inte några stora zonaktiviteter.
Vi har dock inom vår egen klubb genomfört flera olika aktiviteter för att öka på AK-medlen. Erik Nilsson är en kreativ man. Under hans ledning tillverkade vi själva ett år ett antal fina blomsterlådor, som vi sedan lottade ut. Ett annat fick vi - med hjälp av sponsring från tre av klubben närstående företag – tillverkat väldigt fina satser av ljusstakar i aluminium i en av Erik själv framtagen design (vi kunde använda redan befintliga aluminiumprofiler), vilka sedan såldes till företag m fl att användas som julgåvor. Dessa två projekt har varit av engångskaraktär. Ett mycket framgångsrikt, mångårigt och fortfarande pågående koncept från Erik är insamlingslådor för pantkvitton när man återlämnar flaskor och burkar. Sådana lådor finns nu uppsatta i affärer både i Bankeryd, Habo och Jönköping. Detta har pågått i flera år och har givit upp emot 10 000 kronor årligen i intäkter i aktivitetskassan. Hittills har detta inbringat mer än 150 000 kronor!
I samband med olika stora naturkatastrofer har vi deltagit i olika lionaktiviteter. Vid t ex tsunamin vid julen 2004/05 kunde vår klubb lämna 50 000 kronor till hjälp åt drabbade.
På våren 2011 genomfördes ett större projekt inom zonen där vi hade engagerat Cirkus Skratt. Genom sponsormedel från flera företag kunde projektet genomföras med en vinst på ca 60 000 kronor, som gick till Barndiabetesfonden. Projektet ”Rent Vatten” i Tanzania fick medel genom Lions engagemang inom ramen för Världens Barn och i vilket vår klubb också deltog.
Sedan början av 2011 och 2012 har vi för 20 kronor – idag ökat till minst det dubbla - här i Bankeryd samlat in ”begagnade” julgranar och lämnat dem till destruktion – en aktivitet som initialt årligen inbringade ca 5 000 kronor. Aktiviteten har fortsatt och i januari 2017 insamlades mer än 400 granar och det gav drygt 23 000 kronor i inkomst, bl a efter höjning till 40 kronor. Vi har noterat att många verkligen uppskattar initiativet då vi i många fall får en 100-lapp per gran och till och med en gång 500 kronor! Idag ger aktiviteten mer än 30 000 kronor årligen
Under några år – med avbrott under Corona-pandemin – har vi på torget i Bankeryd under skärtorsdagen haft ett ”Påskkalas”, för framförallt barn, med olika lekfulla aktiviteter liksom utsmyckning av ett Påskträd rest mitt på torget men även lotterier och vid några tillfällen också ett Loppis i Handelsbankens tidigare lokaler vid torget. Som PR har vi även delat ut fjäderförsedda påskris.
Lionsklubben i Jönköping genomförde i många år den uppskattade aktiviteten med ”Jönköpings Lucia”. Klubben har nu upphört och klubben i Bankeryd har sedan några år tagit över stafettpinnen. Aktiviteten innefattar bl a Lucia-besök på olika företag liksom en Lucia-kröning och konsert i Kristine kyrka i Jönköping – allt mycket uppskattat!
Det har inte varit möjligt att göra en exakt beräkning av insamlade medel under de gångna åren – ofullständiga noteringar i protokollen, avsaknad av vissa räkenskaper etc. Man kan dock beräkna att vi i vår klubb lågt räknat har insamlat 4,5 - 5 milj kronor, som kunnat användas i olika hjälpprojekt beslutade av klubben. Jag tycker detta är ett strålande resultat och jag är säker på att dessa medel ograverat kommit i goda händer och till mycket angelägna hjälpprojekt såväl lokalt, nationellt som internationellt. Vi skall verkligen vara stolta över vad vi kunnat åstadkomma!
Vår klubb har också tillsammans med zonens klubbar ansvarat för dels ett internationellt ungdomsläger ”Wettern Camp” 2003, förlagt till Sjöåkra kursgård i Bankeryd, med deltagande av 26 ungdomar från 16 länder – och med Marie och Rolf Lövkvist som lägerföräldrar 24 timmar om dygnet i två veckor! och dels Lions Riksmöte 2007 på Elmia med ca 1000 deltagare. I båda fallen hade vår klubb huvudansvaret för arrangemangen.
Vid ungdomslägret 2018 i Skåne under två veckor svarade Inger Glader från vår klubb, som mycket uppskattad kock, för mathållningen.
Vad har vi använt aktivitetsmedlen till?
Naturligtvis är det inte möjligt att räkna upp alla de olika hjälpprojekt vi stött under klubbens 40-åriga historia. Jag skall dock beröra några.
Bankeryd/lokalt
En mycket viktig insats var under många år traditionen att informera avgångsklasserna på högstadiet i Attarpsskolan i narkotikafrågor. Det har alltid känts mycket angeläget att få sprida kunskap om dessa frågor till våra ungdomar, så att de inte börjar använda droger. Lion-rörelsen har också i många år genomfört ett projekt kallat Lions-Quest. Det riktar sig till främst lärare och behandlar just drogproblematik mm. Vår klubb har medverkat till att många lärare vid våra skolor haft möjlighet att på vår bekostnad delta i den utbildning som ges i Lions-Quest-programmet. Det har varit angeläget att också stötta denna verksamhet.
Vi har nästan varje år sedan klubbens tillkomst och sedan i rätt många år kunnat sända ett par ungdomar från avgångsklassen vid Attarpsskolan på ett internationellt ungdomsläger under 2-3 veckor. De allra flesta har varit i Italien men vi har också haft lägerdeltagare i bl a Tyskland, Danmark och Norge. Idag delar vi varje år istället ut ungdomsstipendier till två elever i åvgångsklassen i Attarpsskolan
En annan mångårig tradition har varit att sända någon eller några pensionärer till gemenskapsvecka på Tallnäs stiftsgård utanför Skillingaryd. Det har varit lätt att märka vad det betyder att få komma hemifrån och under några sommardagar få ”njuta av livet” på den vackra stiftsgården tillsammans med jämnåriga från hela länet. Vi har också i flera år kunnat anordna endagsutflykter för pensionärer vid Ekåsens äldreboende men också bidragit med medel för att på annat sätt skapa aktiviteter för dessa personer. Detta har känts mycket angeläget och vi har kunnat känna att detta har varit till mycket stor glädje för dessa våra äldre medmänniskor. Sådana aktiviteter är viktiga och vi har kunnat bjuda på kaffe med underhållning både vid Hembygdsgården och i trädgården vid äldreboendet Ekåsen. Detta är en aktivitet som är lika angelägen idag.
Vi har för några år sedan också överlämnat fem ”åkpåsar” till äldreboendet Ekåsen att användas när man skall ta ut någon i rullstol under icke sommartid. Det var en mycket uppskattad gåva.
Under senare år har vi delat ut ett mycket uppskattat stipendium till olika ungdomsorganisationer verksamma i Bankeryd liksom ungdomsledarstipendier. Vi har också i flera år i samverkan med Bankeryds Sportklubb, BSK, genomfört och sponsrat en fotbollsaktivitet för yngre flick- och pojklag.
Nationellt
Här har vi bl a lämnat bidrag till Lions forskningsfond, barncancerfonden, barndiabetesfonden, nationella ungdomsläger, handikapphjälpmedel etc. Tidigare nämndes den gemensamma zonaktiviteten då vi anordnade ett ankrace i Jönköping. Här har medlen gått bl a till barndiabetesfonden.
Vi har vid flera tillfällen deltagit i Röda Fjädern-aktiviteter liksom i Världens Barn liksom vid genomförandet av insamlingsaktiviter vid stora naturkatastrofer som tsunamin i sydostasien vintern 2004/05 och jordbävningen på Haiti för några år sedan. Vid denna kunde multipeldistriktet bidra med ett stort antal katastroftält. Detta har blivit en mycket viktig och angelägen uppgift och vår klubb bidrar årligen med medel till ett par sådana tält. I samarbete med den svenska beredskapsmyndigheten (MSB) kan svenska lions göra en mycket värdefull insats i olika katastrofområden.
Internationellt
En viktig Lion-aktivitet i många år har kallats ”Sight First” och gällt operationer mot grå starr. I första hand har denna insats berört Indien. Här har upprättats mobila sk eye-camps, där man genomfört sådana operationer. Genom våra instatser inom Lion-rörelsen har hundratusentals människor fått synen åter och flera miljoner människor har man kunnat förhindra bli blinda genom olika förebyggande insatser. Således en ytterligt humanitär insats till glädje för många människor. Det känns därför extra angeläget att kunna medverka i en sådan aktivitet, som nu har många år på nacken men fortfarande är lika aktuell.
Vi har också kunnat lämna bidrag till bl a ett sjukhus i Amazonas, där Sverige har gjort en stor insats. Andra länder där vi varit verksamma är de baltiska staterna, Polen och Rumänien. I det senare landet har Lion haft ett skolprojekt, Casa Minunata, under många år. Till Polen hade för övrigt vår klubb för nu rätt många år sedan en egen hjälpsändning.
Vi har även stött andra internationella projekt i viss utsträckning. En viktig insats har därvid varit att ge bidrag till LCIF, som är den internationella Lion-rörelsens katastrofskadefond för snabb hjälp till folk i verklig nöd. Den är en viktig del i det internationella samfundets snabba insatser, när sådana behövs vid olika slag av katastrofer i världen. I samband med att klubben utdelar ett s k ”Melwin Jones Fellowship”, som är den finaste utmärkelse en Lion-medlem kan få, till någon välförtjänt person inbetalas också 1000 US dollar till LCIF.
Sedan mitten av 2000-talet pågår, på initiativ från LC Huskvarna, ett sort projekt i Nepal, där medel går till en skola för en treårig utbildning av unga flickor till sömmerskor för att de sedan skall återvända till sina hembyar och få sin försörjning genom sömnad. I utbildningen ingår också flera mera allmänbildande ämnen. Flera av våra klubbmedlemmar är också faddrar till någon av dessa flickor och klubben har under senare år också avsatt medel till projektet liksom till fadderverksamheten. Vår egen klubbmedlem Hans Suneson var under hösten 2011 i ett antal veckor i Nepal för att som volontär hjälpa till med översyn och reparation av bl a skolbyggnaden. Vi har varje år stött detta viktiga och framgångsrika projekt.
Vår klubb har också under senare år med ett ansenligt belopp stött Lions projekt ”Rent vatten” i Tanzania. Bidrag har också lämnats till ett flyktingprojekt i Turkiet.
På senare är har vi deltagit i det landsomfattande projektet Världens barn, där vi haft bössinsamling i Bankeryds centrum.
Medlemmar
När klubben startade 1982 var vi 21 medlemmar. På 40 år sker naturliga förändringar. Nya medlemmar tillkommer och en del slutar av olika skäl bl a flyttning från orten. Ett antal av klubbens medlemmar har avlidit – Erling Carlsson 1991, Bertil Nilsson 2001, Anders Höglin och Göran Pedersen 2020, Gunnar Hulting 2021, samt - vår ”guiding lion” och initiativtagaren till klubbens bildande 1982 - Lars Stenbäck och Bertil Widek 2022. Vi minns dem med stor respekt för deras insatser i vår klubb och för lions verksamhet i stort. Under våren 2022 avled också klubbens charterpresident Jan Öhnell, som för länge sedan flyttat från Bankeryd, sedan till Ekerum på Öland men vid sin bortgång i många år varit bosatt i Karlskrona.
Klubben har sakta ökat sitt medlemsantal i större eller oftast i lite mindre hopp. För ett par år sedan var vi 41 medlemmar, vilket är det största antalet under klubbens 40-åriga historia.
En milstolpe var när vi i januari 2009 kunde hälsa Christina Löfström Bark välkommen som ny medlem men som tyvärr nu lämnat klubben. Vi har idag dock en annan kvinnlig medlem, Inger Glader – men välkomnar gärna många, många fler!
Idag har klubben 33 medlemmar, nämligen
Andersson, Lars Hulting, Bernt-Olle Olsson, Svante
Andersson, Per Hulting, Mikael Rickman, Christer (*)
Bengtsson, Bengt Jirvén, Bernth (*) Rosén,Håkan
Bäcke, Jan-Olov Johansson, Torsten Stenholm, Bo
Danielsson, Bertil Karlsson, Bertil Svensson, Bengt
Dunberg, Torbjörn (*) Lindgren, Sören Svensson, Erik (T)
Enriquez, Johan Lövkvist, Rolf Törnqvist,Rolf
Glader, Inger Merkert, Hans Wallin, Bo
Gustavsson, Bertil Nilsson, Eilert (T) Wennefors,Per-Ola
Hagström, Torbjörn (T) Nilsson, Eric Wiberg, Leif (T)
Hallin, Curt (*) Nordblom, Bengt (*) Ögren, Bo
Teckenförklaring: *) = chartermedlem, (T ) = transfermedlem)
Medelåldern på klubbmedlemmarna är idag drygt 75 år. Vi är inte unika i Lion-Sverige med detta förhållande. Under senare år har många föreningar tvingats avsluta sin verksamhet på grund av medlemmarnas höga ålder.
En viktig uppgift för vår klubb är att ytterligare aktivera oss för att få med fler yngre medlemmar – i annat fall är risken stor – eller t o m överhängande - att vi går samma öde till mötes som många andra klubbar som idag har upphört. DETTA FÅR INTE SKE! Ett intensivt arbete pågår för att motverka att så inte blir fallet med LC Bankeryd
En tung börda ligger varje år på Lion-presidentens axlar. Det är denne som skall se till att verksamheten genomförs enligt uppgjorda planer man kan ju naturligtvis inte göra allt arbete själv utan har ”oinskränkt makt” att beordra klubbmedlemmarna att utföra arbetet i de olika arbetsgrupper etc som utses.
I september 1996 diskuterades första gången att ta ny teknik till hjälp för att sprida information inom klubben. Det tog väl dock några år innan det blev det gängse sättet att sprida information till klubbmedlemmarna. Idag användes e-mail för kallelser, protokoll etc, vilket naturligtvis underlättat mycket för sekreterare, kassör, aktivitetsledare, klubbmästare osv. Nu blir alla uppdaterade och kan lätt följa klubbens alla göranden liksom också erhålla såväl nationell som internationell uppdatering kring lions olika verksamheter mm.
Efter 25 år sedan införandet av mailutsändningar känns detta helt naturligt. Ny teknik används idag också för informationsspridning genom Facebook och andra digitala kanaler. Vad kan komma härnäst?
Under de 40 åren sedan klubben startade har följande varit presidenter
1982/83 Öhnell,Jan charterpresident 2002/03 Ejdeblad, Olof
1983/84 Nordblom, Bengt 2003/04 Nilsson, Lars-Göran
1984/85 Martinsson, Gunder 2004/05 Centerhed, Christer
1985/86 Nilsson, Lars 2005/06 Hulting, Bernt-Olle
1986/87 Isaksson, Lars 2006/07 Rickman, Christer
1987/88 Suneson, Hans 2007/08 Höglin, Anders
1988/89 Jirvén, Bernth 2008/09 Fälth, Jan-Erik
1989/90 Rickman,Christer 2009/10 Gustafsson, Bertil
1990/91 Centerhed, Christer 2010/11 Stenbäck, Lars
1991/92 Stenbäck,Lars 2011/12 Svensson, Bengt
1992/93 Dunberg, Torbjörn 2012/13 Ejdeblad, Olof
1993/94 Johansson, Christer 2013/14 Lövkvist, Rolf
1994/95 Lindgren, Sören 2014/15 Stenholm, Bo
1995/96 Nähl, Arne 2015/16 Ejdeblad, Olof
1996/97 Gustafsson, Bertil 2016/17 Wennefors, Per-Ola
1997/98 Lövkvist, Rolf 2017/18 Danielsson, Bertil
1998/99 Johansson. Torsten 2018/19 Stenholm,Bo
1999/00 Rosén, Håkan 2019/20 Svensson, Bengt
2000/01 Wallin, Bo 2020/21 Ejdeblad ,Olof
2001/02 Svensson, Bengt 2021/22 Svensson,Erik
Lions Clubs International Foundations erkänsla för humanitära insatser kan tilldelas enskilda personer. Sådant Melwin Jones Fellowship (MJF) innehas av följande av klubbens medlemmar
Stenbäck, Lars 1991
Nilsson, Bertil 1994
Rickman, Christer 1994
Nähl, Arne 1997
Hagström, Torbjörn 2001
Nilsson, Eric 2001
Lövkvist, Rolf 2004
Nordblom, Bengt 2004
Ejdeblad, Olof 2006
Nilsson, Eilert 2008
Dunberg, Torbjörn 2010
Hans Suneson 2012
Hulting, Bernt-Olle 2013
Pedersen, Göran 2013
Lindgren, Sören 2015
Svensson, Bengt 2015
Bo Stenholm 2020
En person som redan är MJF kan bli Progressive Melvin Jones Fellow. I vår klubb har denna utmärkelse tilldelats följande medlemmar
Nordblom, Bengt 2007
Olof Ejdeblad 2010
Nilsson, Eric 2012
Ejdeblad, Olof 2012
Stenbäck, Lars 2013
Vi i klubben är stolta över dessa våra klubbmedlemmars omfattande insatser i enlighet med Lions ideal. De är väl värda sina utmärkelser!
Det är också två av klubbens medlemmar som varit distriktsguvernörer (DG) nämligen Lars Stenbäck 1981/82, då han var ”guiding lion” för vår nystartade klubb samt Olof Ejdeblad, 2009/10. Lars Stenbäck har också varit guvernörsrådets ordförande, GRO, 1992/93.
Avrundning
Det är självklart att en återblick på en så lång period som 40 år av klubbens historia inte möjliggör en redovisning av allt som har hänt. Mitt eget minne har dessutom i stora stycken fått ersätta knapphändiga sammanträdesprotokoll – och det kan ju ibland vara vanskligt. Om något inte stämmer med verkligheten får det väl korrigeras och förbättras till nästa gång en historisk återblick skall göras.
Det är naturligtvis min förhoppning att klubbens arkiv skall bli mera komplett och att de klubbmedlemmar, som i sina gömmor har viktiga klubbhandlingar lämnar dessa till vårt arkiv. Kanske borde klubben utse någon att vara arkivansvarig. Med tiden minskar ju också antalet medlemmar som har ”hela minnesbilden” klar ända sedan klubbens bildande.
Till sist hoppas jag att läsningen av dessa rader skall ha givit en stunds avkoppling och att aktstycket på ett någorlunda korrekt sätt beskrivit klubbens verksamhet under de första 40 åren.
Jag önskar nu en GOD FORTSÄTTNING med många fina och aktiva år för LC Bankeryd.
Bankeryd i mars 2022
Bengt Nordblom
